De senaste veckorna har varit intensiva, kraftfulla, kärleksfulla, glädje, jobbiga. Men mest av allt såååååå behövliga. 

Första veckan vad det UngdomsOas här i Umeå. Som sagt var vi tvungna att lägga om det helt. I stället för läger blev det en konferens. 

Gissa om det blev bra?! Kan ju säga att Gud var med! Tack Jesus! Det var inte supermånga deltagare som kom, men de som kom blev så berörda. Dessutom blev ledarna också otroligt berörda. Vi kände ända sedan start i planeringen att detta skulle bli en konferens för både ledare och deltagare. Helt sant! Gud har verkligen mött ledarna och ungdomarna. Själv var jag mycket uppe i all planering och hålla koll på allt så jag hann inte riktigt landa. Men det tror jag är helt normalt, så blir det när man är i en ledande roll. Även fast det inte alltid behöver va så. Men det var första gången för mig, och det var väldigt mycket att tänka på. Men Gud var trofast och höll i allt! Tack Gud! 

 

Efter U-oas i norr var jag hemma drygt två dagar, sedan drog jag till Göteborg för att vara med i Pannkakskyrkans 10-årsjubileum. Det var en konferens som hetter Crazy Love, och det var såså bra! Undervisningen var bra, men framför allt var outreachen GRYM! Vi delade ut 100-tals biblar (bokstavligen. Säkert över 700 biblar.) Vi fick be för människor, vi fick se göra så vackra saker i människors liv. Wow! 

 

Direkt efter det drog jag till Danmark med familjen. Vi fick bara va. Jag har insett på senaste tiden att det är så viktigt med familjen. Det är där vi får va den vi är. Det är där vi kan andas. Det är där vi kan vara få va. 

 

Efter Danmark drog jag direkt till Jönköping för att vara med på Ungdomsoas, fast vara deltagare. Oj, vad Gud mötte mig!! Jag fick bara vara och ta emot. Ladda batterierna, få ny kraft och en ny inspiration. Det var så häftigt! Fick även vara med i en så bra smågrupp med ett fokus och en hunger efter Jesus. Vi bad för varandra, profeterade över varandra, diskuterade bibelställen. Så bra! Det är så najjs att vara med i en gemenskap där folk är i ens egen ålder. U-oas i norr var de flesta i 25-30-årsåldern. Även fast det går superbra att umgås med de så finns det ett glapp. Det är en helt annan generation. Att få vara med folk i ens ålder är så kraftfullt!! 

Men tillbaka till U-oas. Man märkte så tydligt att det fanns en stadigt böneteam, för Gudsnärvaron var så stark under hela lägret! Det var faktiskt 24/7-bön, vilket var ett grymt initiativ, och det förändrade verkligen atmosfären under kvällsmötena, men också hela lägret! 

Men kvällsmötena var nog de mest underbaraste! Wow. Vi som var 18+ fick vara med som förbedjare om vi ville. Men jag valde faktiskt inte va det, för jag ville inte vara "låst". Jag ville lovsjunga, bara vara och ta emot, men också lyssna in Gud. Och om han ville att jag skulle be för någon som ville jag mer än gärna det! 

Så jag lovsjöng, vilade, va med Jesus. Fick be för folk, lyssna in Gud och dela profetiska tilltal. Det är så häftigt hur Gud kan använda en! 

Gud har även försonat relationer. Det är nästan det häftigaste under hela lägret. Han har svarat på böner. Han har varit så tydlig. Tack Jesus! 

 

Gud har alltså mött mig på ett så fantastiskt och vackert sätt. Nu kanske du tänkte "hur kan du ha fått möta han så mycket/så kraftfullt?" - jag har inte gjort något. Jag har varit öppen för vad Gud vill göra. Jag har haft inställningen att möta Gud - då får jag möta honom också. Självklart kände jag inte Guds närvaro hela tiden. Men jag är ärlig med Gud.

Bara för att du inte känner Guds närvaro är du inte "mindre andlig". Du är inte underprioriterad. Du är inte bortkastad eller bortglömd. Det är inget fel att någon känner Gud tydligt medan en annan inte alls känner hans närvaro. Vi är olika - därför möter Gud oss olika. Jag kan inte svara på varför jag mötte han så otroligt mycket medan en annan inte gjorde det. Men en sak vet jag - han vill möta ALLA. Jag är inte en speciell person med speciella förmågor. Jag är lika mycket dotter till Gud som du är. Jag är lika mycket människa som du. Jag syndar, jag gör fel (i massor). Men han vill möta just D I G!! Oavsett vad. 

Nu har jag tagit en alldeles för lång paus... haha.

 

Det är mycket med UngdomsOas just nu. Har ju inte riktigt uppdaterat hur det går.

Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig.

Men det blir bra.

 

Vi hade tänkt att ha ett läger för ungdomar. Men tyvärr var det för få som anmälde sig. Vi höll modet uppe och fortsatte att be, men inget mer hände. Fortfarande samma siffra. Så vi har valt att lägga om det hela. I stället för ett läger kommer det bli en ungdomskonferens med seminarier och ungdomsmöten.

- Tro det eller ej, det känns BRA!

 

Innan jag visste om det skulle bli ett läger eller inte bad jag till Jesus "om det inte blir ett läger M Å S T E du hjälpa mig så jag inte bryter ihop mentalt." Jag har så lätt att bli besviken.

Idag känns det bra, och har inte alls blivit besviken! Tack Jesus! Visst blev det tråkigt med att det inte blir ett läger, men det kommer bli grymt ändå! Vi har spännande talare och seminarier. Pannkakskyrkan kommer med ett team, KRIK kommer hålla seminarier, och Jan Sköld kommer hålla om det profetiska. Så najjs! Så, om du har vägarna förbi, kom och säg hej! Detta kommer bli SÅ BRA!

 

Men det är mycket som återstår att se hur det blir. Och det är drygt en vecka kvar, och jag börjar bli nervös... Men Gud har koll, det får man påminna sig om!

 

Bless!

 

Detta är T E M A T för UngdomsOas Norr 2016! Det är så spännande! Gud fixar! Vi har fått lokaler, en jättefin kyrka med perfekta lokaler för ett ungdomsläger! Vi har riktigt bra talare (de berättar jag inte om än, men det är najjjjs), grymma seminarium. Vi har en otroligt stor Gud och jag hade inte alls vågat drömma om detta! Wow.

 

Lägret kommer handla om Den Helige Anden, utrustning (andens gåvor och frukter) och kallelse. Det är ganska många läger och konferenser som just handlar om detta, men jag tror att det verkligen behövs, speciellt hos ungdomar. Ungdomar måste få veta att Gud har en plan för de, att Gud har placerat gåvor i deras liv. Inte för att vi har förtjänat de, utan för att han älskar oss.

 

Det är nog därför att jag inte hinner/orkar uppdatera bloggen. Jag har ganska många bollar i luften just nu, plus är det slutet på terminen och jag går tvåan = rätt så mycket plugg. Så det är mycket som händer, fattar ibland inte hur jag orkar? Tack Jesus för nåd och styrka. Haha. Yes, mycket händer i mitt liv, men jag har egentligen inte förtjänat det. Det enda jag vill är att leva för Gud, 24/7. För en del av er kanske det låter konstigt. Men jag älskar det. Det är en så otroligt frihet, och ett spännande liv. Jag har upplevt, mycket på slutet, att Gud håller fram saker och säger "här, du får det, take it or leave it". Ingen värdering i det. Jag har gjort mig tillänglig, och det vet han. Han ger mig möjligheter och det är mitt val att ta de eller inte. Han dömer mig inte, han älskar mig inte mer eller mindre. Han ger mig bara möjligheter.

 

Ja, jag har sagt nej till en del av de möjligheterna. För ett tag sedan satt jag på flyget med en kvinna som grät bredvid mig. Jag ville säga något, och jag fick ett tilltal från Gud (nästan helt övertygad om det i alla fall), men jag vågade inte. Och vet du hur befriande det var att få tänka så? Jag fixar det inte, jag vågar inte. Ingen större fara, Jesus är så stor att han kan skicka någon annan. Om jag hade gjort det kanske jag hade befunnit mig i ett fint samtal, eller få se Gud beröra henne. Troligtvis. Men just då vågade jag inte, (jag satt i säkert 30 min och sa till mig själv: just do it.) 

 

Men jag har sagt ja också, till många möjligheter och många gåvor Jesus har gett mig. Jag har sagt ja till mycket, delt UngdomsOas, men också annat. Och ja, det har varit tufft, riktigt tufft. Men såååå värt. Så värt. 

 

Allt har sin tid. Glöm inte det. Jesus älskar inte dig mer för att du gör mer för hans rike. Han älskar dig inte mindre om du inte vågar. Om jag kan, då kan du också. 

 

Och såklart, glöm inte att komma till Umeå den 13-16 juli. DETTA KOMMER BLI GRYMT!

Jag har glömt att berätta om konfalägret jag var ledare på i juni! Jag lärde mig otroligt mycket, både att vara ledare men också hur man tänker i tron, på vilket sätt tar konfirmanderna till sig undervisningen på det bästa sättet? De flesta konfirmanderna började på noll. Noll. De visste inget alls om vad Jesus gjorde, vad tron innebär osv. Eller de visste väl det som de hade lärt sig på skolan, men det är ju inget att jämföra... Så det var otroligt nyttigt för migg att få utmana mig att prata på deras sätt, tänka på deras sätt. Vi som ledare var tvungna att möta de vart DE vad. Inte använda konstiga uttryck eller be i tungotal. 

Men jag fick inte göra jättemycket, för jag var bara en "ledarrekryt". Så jag tog mig uppgifter. Jag ledde en andakt en gång, det var otroligt kul! Wow, där hör jag hemma! Snackade om att våga vara ärlig med Gud. Våga vara arg på honom, våga glädja sig med honom. Tror att det är mycket viktigt för ungdomar att förstå att när man är i Guds närvaro måste man inte vara fin och prektig. Nej, han älskar oss för de vi är. Och han VILL att vi ska vara ärlig med honom. 

 

Egentligen hade jag tänkt att prata om något helt annat. Men sedan tänkte jag att jag i alla fall ska lyssna in Gud och fråga vad han tycker. Bläddrade i anteckningarna, och då var det den här ärligheten som fastnade. Så det blev något helt annat, men det var bra! 

 

Sedan ledde jag lovsång en gång, och där hör jag också hemma! mmm, love it! 

 

När vi planerade innan lägret så var det två saker som jag sa att jag ville vara med på och bidra på passen. Det var bön och Den Helige Anden. På bönen fick jag i alla fall vara med och bidra! Det var så himla kul att berätta om hur jag ber, på vilket sätt, när, osv. De har så många frågor! Och att berätta att Jesus kan tala till en, det som kallas det profetiska, och att han faktiskt har talat till mig. Det är så häftigt! Deras ögon var stora! Wow! 

 

Innan lägret var jag ganska orolig att jag inte skulle trivas i ledarteamet. Jag älskar att prata om det profetsika, nådegåvor, lovsång, det som kallas för det karismatiska. (Jag brukar inte vilja använda det ordet, för det splittrar mer än att föra samman. Det finns så många fördomar om kraismatiker och om det karismatiska. Många vill inte ens ha med det att göra. Men jag tycker det är obibliskt att inte vara karismatisk. Jag menar, vad hade lärjungarna gjort utan DHA? Jesus bad för sjuka, de blev friska. Jesus kastade ut demoner. MÄnniskor blev befriade. Allt detta är "karismatiskt". Varför vill man inte ha med det att göra? Det förstår jag inte.) Men det finns en del som inte gillar det karismatiska. Och här i Umeå så är man ganska rädd för det. Men prästen älskade också det profetiska, bad i tungotal osv. Så vi kunde snacka om allt det där, även om resten av ledareteamet inte... ja, var i samma båt på den biten. Men det var väldigt välsignat! Förutom det var det ett otroligt bra ledarteam! Vi connectade så bra och hade Jesus i fokus! 

 

Det var massa mer som hände också! Fick tillexempel vara förbedjare några gånger, och jag bara älskar det! Många blev berörda! På slutet var det kö till förbönen, haha tack Jesus! 

 

Ja, det blev ett långt inlägg! Nu ska jag vara med en kompis och bolla lite tankar! Ska bli kul! Ha det himlahimla bra så hörs vi! Blessings! 

Hejhej!

Åhh, har nyss varit på UngdomsOas igen! Himla roligt varje gång, har dock bara varit där två gånger... Men ändå! Har hängt med najjs folk, mött Jesus, hört bra predikningar, vuxit i mina gåvor... Jaa, sånt som man vill göra när man är på ett fantastikt läger! Än en gång, om du får tillfälle att åka på U-oas, ÅK! 

 

Det är så otroligt najjs att få se ungdomar vara hungriga efter Jesus. Se de sträcka sig efter Jesus under lovsången, be för varandra under mötena, och bara atmosfären under hela lägret. Ahh, riktigt najjs!

 

Det var otroligt bra lovsång, och jag bara älskar lovsång! MMmmm...

 

Fick även be för andra människor, och det är så underbart att få bli använd av Gud på olika sätt. 

Det var en tjej som stod bredvid mig under lovsången och jag kände att jag ville be för henne. Jag frågade Gud, och som vanligt växte känslan, så det var bara att göra. Hon sa "Åhh, vad bra att du kommer fram! Jag hade tänkt att gå till förbönen, men det är så mycket folk..." Så jag fick be för henne! Och hon öppnade sig verkligen och det var verkligen Guds vilja att jag skulle be för henne. Tänk att jag bara kan få en känsla, och sedan stämmer det och kan betyda mycket för en annan person, och det enda jag har gjort är att lyssna in Jesus??? Wow! 

 

Vi var en eftermiddag ute och evangeliserade i Nässjö också. Det bästa va att det var ungdomarnas initiativ, det följde inte ens med någon ledare. Och vi blev otroligt använda av Gud! Vi spelade lovsång på stan, och det förändrar verkligen atmosfären! Wow! Vi sjön "Så stor är vår Gud", som är en riktigt bra lovsång. Men i alla fall så kom det fram tre stycken och sjöng med. När vi hade spelat klart så frågade de vars vi kom ifrån. Vi berättade att vi kom från U-oas, och vi frågade vart de kom ifrån. Ö-vik svarade de. Yeah, nästan Umeå! Jag berättade att jag kom från Umeå och då kollade de på mig och sa "Jag känner igen dig! Hänger du på den här kyrkan?" Och det visade sig att vi kände samma personer. Alltså, Guds rike! Jag menar, Nässjö, flera mil från Umeå, och de är i Nässjö just den tiden vi är där... Jaduu... 

 

Jag kände även att jag ville be för sjuka och de som hade ont. Och jag ville gå fram till en kvinna som sålde jordgubbar. Vi gick fram till henne och frågade om hon hade ont någonstnas, ja, hon hade ont i höger höft. Så vi bad för den, och det blev bra i höften! Tack Jesus! 

 

Sedan träffade vi en gammal dam som bara älskade Jesus! Hon bad med oss, för oss och vi fick be för henne. Hon berättade sitt vittnesbörd och blev otroligt berörd att det var så många (23 stycken!!) ungdomar som var ute och berättade om Jesus! Yeah! 

A

hh, det är så häftigt vad som händer i Guds rike! Gud har kallat en UNG generation som brinner för Jesus! Än en gång, tack Jesus för detta fantastiska läger! 

 

Jag skriver mer senare!

Åhh, denna dag är favoritdagen på hela lägret! Haha, nämen det var så mycket najjs som hände! Alltså woooww, jag vill bara återuppleva det! Tänk att Jesus kan vara så bra?!

Om jag inte har berättat det så var UngdomsOas i Kungälv, utanför Göteborg. Så då vet ni lite var vi har varit osv;) 

Dag 4, som var en lördag, for vi ut ett gäng ungdomar + ledare för att evangelisera på Marstrand, vilket är en ö på havet utanför Kungälv. Vi var runt 20 frivilliga ungdomar och 7 ledare. Vi fick 2 biblar var för att dela ut och vi delades upp i grupper med ca 3 personer i varje. Jag var i samma grupp som mina kompisar N och B.

När vi kom till Marstrand slog vi upp ett tält så några ledde lovsång och andra gick runt och snackade med folk. Jag och mina kompisar började med att gå runt.

Vi kom fram till en liten butik där det satt en man och höll på att göra något. Vi frågade vad han gjorde och han började berätta. Han var en sjöman, runt 80 år, sålde sina egna handgjorda grejer. Han delade sitt liv med oss, och det var verkligen värt! Jag tror att han behövde det! Vi frågade om han kände Jesus, och han berättade att han var ateist. Men vi berättade att Jesus älskar honom ändå. Han blev ändå glad tror jag! 

Det man måste komma ihåg när man är ute och evangeliserar är att Gud jobbar genom oss. Folk kommer att bli berörda, även om de är ateister. Du har ju Jesus till 100%, lite på det då! 

Sedan gick vi vidare och jag kände att jag ville be för någon. Vi stannade för att be och lyssna på Gud. Då pekade N på en kvinna som gick framför oss. "Hon behöver bön!" och B instämde "Ja, det gör hon!". Men det kändes lite konstigt att följa efter så jag bad en kort tyst bön "Jesus om du vill att vi ska be för henne, gör så att hon stannar!" Och vad gör hon inte? Hon stannar framför en meny. Så min kompis gick fram till henne och frågade om vi fick be för henne. Vi berättade att vi trodde på Jesus och att vi har sett han göra stora saker i våra liv och andra. Hon sa okej, och då slank det bara ur mig "Har du smärta någonstans?" och hon pekade på foten och nickade. Så vi fick lägga händerna på hennes fot och bad för den. Hon kände att det hände något, en konstig känsla i foten. Vi bad igen, men den blev inte 100% helad. Min kompis B frågade om hon ville ha en bibel och då sa hon "Ja, man kanske ska börja tro nu då!" och skrattade lite! 

Dock blev hon inte helt helad, men det där är så svårt att förstå. Det är inte hennes fel, och det är absolut inte vårt fel som ber för personen! Det är bara Gud som vet vad det är. Det är något som vi inte kan förså, helt enkelt. Vi berättade det och även om hon inte blir helad så älskar Jesus henne otroligt mycket! 

Hon blev i alla fall berörd! 

När vi var klar gick vi till tältet och satte oss för att snacka med några andra. Då kom en tjej som hade varit med och lett lovsång i tältet fram till oss och frågade om någon av oss spelade gitarr. Så då slog jag till, jag spelar ju gitarr. Jag fick helt enkelt vara med och leda lovsång i en 30 minuter. Helnajjs! Det är så underbart att leda lovsång med någorlunda duktiga musiker + de älskar Jesus + DE ÄR UNGDOMAR!!! Åhhhhh, Gud är så bäst! 

När jag satt där med gitarren såg jag den här kvinnan vi hade bett för stå framför tältet och lyssnade när vi lovsjöng! 

 

Men det mest fantastiska på detta läger var sista kvällsmötet! W O W!!

Efter att talaren hade talat klart så välkomnade han fram de ungdomar som ville ha mer av Den Heliga Anden i sitt liv. Nästan alla deltagare kom fram och vi bara välkomnade den heliga andren och vi fick se han göra de saker som han ville. Mina tårar började rinna, jag stod med armarna rätt upp i luften och bara log, log och log. "Tack Jesus, tänk att jag får leva detta liv!" Folk gick ned på knä. Det händer lite konstiga saker när Den Heliga Anden får beröra, men Gud är vild! Han är sådan! Och man behöver inte vara rädd! Det är ju Jesus vi snackar om! 

Sedan började lovsången dra igång och jag älskar att bara kolla på ungdomar när de lovsjunger. Alltså att se deras hunger! Åhh!!

I större delen av lägret kände jag att jag ville be för en kille. Jag visste inte vad han hette, jag hade aldrig snackat med honom, vi hade inte gemensamma vänner osv. Men jag kände att han ville jag be för. 

Jag hade ingen aning hur. Det var sista mötet, jag hade inte ens snackat med honom. Men så står han snett framför mig i lovsången och jag ser hans hunger. Jag kände hur känslan kom, känslan som jag känner igen. Pirret i magen, fast samtidigt ett lugn. Jag kände hur Jesus sa "Gör det, gå fram och fråga om du får be för honom!!" och jag frågade Jesus "är det här du?" och känslan bara växte och växte. Så jag gjorde det bara. Med Guds kraft, läsikigt var det, men jag gjorde det. Jag var tvungen att knacka på hans axel för han var så inne i losvången. 

"Du, skulle jag kunna få be för dig?" Han kollade på mig. "Ehm... är du en ledare eller något?" 

"Nä, jag kände bara att jag ville be för dig." Han frågade om vi skulle gå någonstans osv. Men vi stod där, nästan framför scenen och jag fick lägga mina hände på honom och be. Efter min bön så gav han mig en stor, stor kram och frågade "Skulle jag kunna få be för dig?" Absolut sa jag. Vi snackade lite och satte oss och han började be för mig. I hans bön tackade han Jesus för mig om och om igen. I bönen så sa han att det kan ha varit ett tecken som han har väntat på i månader. Han bad också "Tack Jesus för att min blyghet har förvunnit!" Vi satt där, nästan framför scenen. Alla kunde se oss. Men han kände sig inte blyg, TACK JESUS!!  

Efter den bönen frågade han mig och vi bara kunde be igen tillsammans och lägge stunden i hans händer. Ja, sa jag såklart. Så vi bad igen. Sedan drog han upp mig och vi började lovsjunga. 

Alltså wow!! Snacka om att Gud gör saker! Jag hade fått en känsla och jag tog ett steg i tro och litade på Jesus. Och jag får SÅ mycket mer tillbaka! TACK JESUS!!! 

 

Jag kan bara säga tack till Jesus om och om igen för detta fantastiska läger. Om du får tillfälle att fara på det, just do it! Du kommer inte ändra dig! Alla människor är öppna, stor gemenskap och du kommer får vänner! Men framför altt kommer Gud möta dig på ett sätt som du inte skulle ha anat! 

 

Kolla in deras hemsida för att se vad de gör mer än bara sommarläger! '

Hare bra så länge så skriver jag snart igen! 

Nu har jag börjat skolan och det känns väldigt bra faktsikt! Ska gå musik på gymnasiet så det ska nog gå bra:) 

Jag är jättepeppad att sprida Jesu kärlek till den skola jag är på. Åhhh, det ska bli så kuuul!! Är också jättepeppad att joina den kristna skolgruppen som faktiskt får befinna sig på skolan;) Plus de är ganska många, så det ska bli sktikul! Gud har stoea planer! Woohhooo!!

 

Nu ska jag snacka om Oas dag 3! 

Man har gruppsamlingar varje dag. Denna dag så lyssnade vi på Guds röst när vi bad för varandra och vi fick dela bilder. Helt enkelt så som vi gjorde på seminaret dagen före som jag berättade om. Jag fick en jättehäftig bild av min kompis B. Hon fick en groda. Jahapp, tänkte jag då. Jag visste ju som inte riktigt vad det handlade om. Men lite senare på dagen så fick jag veta vad det betydde och det hjälpte mig otroligt mycket! Jag har bett om en sak väldigt länge nu, och det blev en bekräftan att snart får jag det jag ber för. Men jag ska fortsätta be, Jesus hör mina böner liksom. Det är bara att vara ihärd! Ganska jobbigt ofta, men man får så mycket mer tillbaka för Gud är så mycket större! Hans planer är så mycket större än våra planer! Amen! 

Evangelisationen denna dag var så bra! Verkligen! Åhh, vad jag bara längtar tillbaka! 

Jag gick med en kille och en annan tjej. Vi kände inte varandra, de två kände inte heller varandra. Vi kom fram till att vi var lika gamla och vi snackade lite om livet osv. Jag kände att jag verkligen ville be för folk. Så vi gick fram till två tjejer och berättade att vi tror på Jesus och han har gjort stora saker i våra liv. Sedan frågade vi om vi fick be för dem. De sa ja, tittade på varandra, fnittrade lite, sedan bad vi. Vi bad en enkel bön. Inte så lång och så. Sedan frågade vi om de kände något. De kollade på varandra, fnittrade (sådär som tjejer i 15/16 åringar gör) och sa "Njaee"... Men jag tror de kände något för annars beter man inte sig så, haha. Det var riktigt roligt! 

Vi fortsatte och gick till en kvinna som satt och väntade på bussen. Vi pratade lite med henne och frågade om hon kände Jesus. Hon berättade att hon hade varit katolik. Sedan frågade vi om vi fick be för henne, och hon sa ja, bara jag hinner till bussen! Så vi fick lägga händerna på henne och be! 

När vi hade bett färdigt så ropade några taxichaufförer på oss. De var 3 stycken. De vinkade och ropade "Kom, kom! Han behöver bön!" Så vi fick be för några taxichaufförer också! Sedan började de snacka med oss och berättade att de var muslimer som trodde på Jesus. De var verkligen jätteglada att vi var ute och bad för folk och spred kärlek. Sedan berättade de om sin tro och så. Det kändes lite påhoppande, men märkte verkligen att de hade en längtan till Jesus! Wow! 

Efter ett tag så kom en ledare från evangelisationsteamet och hjälpte oss lite. Det kan bli lite svårt med muslimer ibland. Vi gick vidare och träffade på ett annat team.

En deltagare föreslog att vi skulle be tillsammans på busstationen innan vi skulle samlas med de andra teamen. Så vi stod och bad, helt öppen. Taxichaufförerna såg oss, folk såg oss. Men vi bara stod och bad och prisade Jesus. Sedan kom en man fram till oss och frågade om vi väntade på bussen. Då sa en deltagare "Nej, vi ber!" Mannen kollade på oss och tog fram sitt kors runt halsen. Han berättade att han hade varit på VuxenOas på ett kvällsmöte. Sedan berättade han hur han blev frälst. Sedan frågade samma deltagare om han ville vara med och be. Då sa han "Okej!!" Och man såg hur hans ögon bara fylldes av glädje! 

Känslan jag hade var liksom "Wow! Tänk att de törstar efter Gud lika mycket som jag! Tack Jesus, Tacktacktack!!" 

Snacka om att mannen blev berörd, och inte minst jag! Jag blev så otroligt berörd av denna dag! Snacka om att Jesus gör saker! Man ska bara lite på honom! Det är så COOLT!!

A M E N!! 

 

Dag 4 kommer inom kort! Ha det bra! Våga nu, våga berätta om Jesus! Och om du inte vågar, be att du ska få frimodighet! Jag lovar, med Guds hjälp kommer du få styrka! I honom finns kraften! Inte i någon annan människa! 

 

Dag 2 var väldigt najjs den med! 

Jag var på ett semnarium med Jan Sköld som talade om det profetiska. Jag gör nästa alltid anteckningar när jag lyssnar på en undervisning. Det är för att jag själv blir med aktiv under undervisningen, men det är också bra att kolla vidare på sedan och fråga Gud vad det är han menar med denna undervisning. Sedan är det ju kul att titta tillbaka, eller få inspiration till bloggen:)

I alla fall handlade detta seminarium om den Profetiska gåvan. Så jag hade tänk att skriva lite om det, med hjälp av mina anteckningar.

Vad är det profetiska? Det är när Gud talar genom en människa. Oftast handlar det om uppmuntran till personer.

Vi är soldater i Guds arme i det profetiska. Gud utmanar oss. Någon gång har jag upplevt att den personen behöver bön och Jesus säger till mig "gå fram och fråga om du får med för den personen". Då börjar tvivlet komma. Men den här känslan att Gud talar till mig. Den här pirriga känslan i magen, men samtidigt ett lugn. - Gud utmanar oss. Han vill använda dig! Han utmanar oss för han vill använda dig! Och när det blir fel säger han inte "Ja, du. Du klarade inte det här, nä, du får sköta det själv! Lycka till!" - NEJ! Han säger "Res dig upp, vi börjar om! Du kan göra så här i stället, jag kommer inte lämna dig!" Han kommer ALDRIG att lämna dig! Det kommer att gå fel, men om man litar på Jesus så går det bra! Även om det blir fel. GUD GER ALDRIG UPP! 

Om du upplever att Jesus talar till dig, JUST DO IT! Vad har du att förlora? Du har Jesus, och han kommer inte överge dig. Så WHATEVER! JUST DO IT! 

 

När Jan hade talat färdigt så fick vi praktisera. Vi delade upp oss i grupper med 3 personer i varje. Jag hamnade i en grupp med två andra tjejer. Jag berättade lite hur man kan göra när man praktiserar detta. (I vintras var jag på ett seminarium om just detta. Men jag hade bara gjort det en gång förrut.) Vi var alla tre nybörjare, men jag berättade hur man kunde göra. 

Det vi gjorde var att be för varandra en och en. Vi la handen på ena personen och bara lät Gud tala och lyssnade på honom. Oftast är det det första som "Poppar" upp i huvudet som kommer från Gud. Och då är det bara att berätta, även om det känns jättekonstigt. Kanske är det du tycker är jättekonstigt precis vad den personen behöver!

Tex fick jag upp färgen grön, har ingen aning varför. Men jag berättade det för henne och nu får hon pröva detta. Vi är människor och det är därför det är så viktigt att pröva det som folk berättar över. 

När de bad för mig så fick ena tjejen en bild på en sprakande brasa. Den bilden har en annan person gett mig. Jag berättade det för henne och då blev hon glad! 

Men det var i alla fall mäktigt att se vad Gud gjorde och jag blev verkligen berörd! Ännu mer motivation i min tro och den växte verkligen under det seminariet! Häftigt! 

 

Sedan fortsatte dag  2 med kvällsmöte och evangelisation. På evangelisationen så gick jag med en kille och vi fick inte snacka med så många personer, men vi snackade mycket med varandra. Det tror jag betydde! I alla fall för mig! 

 

Dag 3 kommer snart! Hare najjs och Jesus älskar dig! Och han vill SÅ GÄRNA använda dig! Frågan är om du vill?

Nu var det så läge sedan jag skrev sisst... Har liksom inte riktigt haft tid + ingen dator, så just nu skriver jag på mobilen;) 

min sommar har varit så bra! Jag har varit i stugan mycket, svettats, träffat släkt. Men framför allt har jag varit på ett UNDERBART läger! Alltså WOW! 

Jag har då varit på UngdomsOas, så bra! Kanske någon av er var där?! 

Hade tänkt att skriva lite ombdet, vad Gud gjorde. För man kan typ säga att han gjorde mer än vad man hade förväntat sig. Jag tänker dela upp skrivningen dag för dag. 

Första dagen så var jag med mina kompisar. Vi kan kalla de för B och N. vi hade inte riktigt valt seminarium, men jag hade tänkt att gå på ett seminarium om praktisering av bön för helande. Det jag inte visste var att det egentligen inte var ett seimmarium och jag visste egentligen inte vad det handlade om. (Det var lite dålig info) men jag och N gick till detta "seminarium" och det visade sig att det endast var jag och hon av deltagarna på lägret + två ledare. Vi hade ingen aning var vi skulle och när vi gick så tänkte jag "vad har jag givit in mig på?". 

Vi skulle till de Brustnas Camping. Det är en camping för de som har varit i missbruk av droger eller på något annat sätt. De har helt enkelt varit utfrysta ur samhället. Men sedan har de mött Jesus. 

Så detta camping var för de och var ett sammarbete med Oas, om jag förstod det rätt. Verkligen bra tycker jag! 

Och oj, jag fick verkligen med  mig mycket från det mötet! Först var det lovsång, sedan en minipredikan. Efter det var det praktisering. Eftersom att vi inte var så många deltagare, kanske 20-30 stycken, så kunde vi alla be för en och samma person. Så den som ville ha förbön gick fram och de som ville lägga händerna på personen fick det. Osv. Och vi andra bad också! Det blir en så himla härlig stämning när man gör så! Till slut hade nästan alla fått förbön. Folk sa "men, nu när vi ändå är igång kan väl jag också gå fram och få lite bön!" Snacka om en skön atmosfär! 

Även jag fick förbön. Efter den bönen så kände jag mig helt fri från det som vi bad för! En sådan frid fick jag i hjärtat! Jag fick bilder och ord från folk. Jag var så berörd! 

När vi bad för några personer så kände jag att Gud ville säga något. Så jag sa "Jesus. Tala till mig!" Så även jag fick dela en bild och den stämde! Coolt! 

Jag var helt fylld av den Helige anden när jag gick därifrån! 

Kvällsmötena var helbra! Talarna, lovsången! Alla kvällar så var det evangelisation i Kungälv. Alltså att de som ville från Ungdomsoas fick gå ut och berätta om Jesus. Så efter kvällsmötena samlades ett gäng ungdomar + en ledare och vi delades upp i grupper. Ca 2-4 i varje grupp. Sedan gick vi ut! 

Jag tänker skriva mer om evangelisation senare. 

Dag två får ni höra om senare! 

Ha det bra tills vidare! 

Är jättedålig på att blogga just nu, sorry... 

Snart är det sommar och det ska bli så härligt! Själv ska jag fara på ungdomsoas och det kommer blir så kul! Årets tema är Mission och Evangelisation, så najjs! Kanske vi ses där? 

Jag älskar verkligen sommaren, för då är det konferenstider! Ingen sommar utan en konferens! Nämen, det känns så tomt utan att ha varit på konferens, haha:)) 

Jag tipsar dig verkligen att fara på en konferens/läger! Man lär sig otroligt mycket, det är härlig lovsång, nya människor och framför allt JESUS! Man får fylla på kraft till vardagen och bara njuta i Guds närvaro! HELNAJS JUU! Man behöver det! 

Kram på dig, och Jesus älskar dig!  

 

Hej underbara ni!

Wow, vad ni är uthärdiga! Egentligen borde jag inte säga något, inga ursäkter eller något sådant.

Lovet har varit fint, hoppas att ditt också varit det!

Jag har varit på ett UNDERBART läger på lovet! Det var verkligen UNDERBART! Det var ett nyårsläger som kallas för Livskraft Norr. Jag hade inte så höga förväntningar faktiskt, trodde att det skulle vara ett vanligt läger - Men nej, Jesus hade andra planer! Hoppades på att lovsången i alla fall skulle vara okej, för talarna brukar inte vara så bra - Men Jesus överraskade mig, igen!

Första mötet var lite stelt, som det brukar vara. Men det var underbar lovsång! Wow, vilket fantastiskt jobb! Talaren var mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. 

Det var som sagt ganska stelt, ändå. Folk vågade inte riktigt lovsjunga, sträcka sina händer, blunda och bara slappna av. Jag vågade till slut, tänkte, äsch, jag älskar Jesus, vad har jag att förlora? Så jag sträckte mina armar, blunade och var himla glad. 

Nästa kvällsmöte var det en himla bra talare, Hans Weichbrodt! Om du får tillfälle att lyssna på honom, så ta chansen! 

Men lovsången var ännu bättre. Nu började ungdomarna våga. Min kompis som inte riktigt har vågat lovsjunga förut, ställde sig upp och sträckte sina händer till Jesus. Då blev jag glad!;)

Då kände jag plötsligt att jag bara ville falla ned på knä, jag gjorde det till slut. Det är väldigt underbart när man faller ner på knä. Om du inte riktigt vågar, gör det ändå! Det tar sin lilla tid, men till slut gör man bara det! Jag kände bara hur Jesus strömmade genom mig, jag ville sitta där i evigheter. 

Nästa kvällsmöte var ÄNNU bättre! Det bara blev bättre och bättre! Folk VÅGADE! Ungdomarna samlades i mittengången och lovsjöng, tillsammans! TACK JESUS! 

Men nyårskvällen, du kan inte ana vilket UNDERBART sätt att avsluta 2013! Vi höll på drygt 3 timmar (!!!!), nu tänker ni säkert, 3 timmar?! Det är ju skitlänge! Det började med att vi lovsjung, kanske 20 minuter. Sedan var det predikan, ca 30-40 minuter. Men resten av tiden, då lovsjöng vi! Folk vittnade för hela samlingen! Det var underbart att se hungern. Även detta möte samlades alla i mittengången och dansade, lovsjöng och bara prisade Jesus! Alla var himla glada! Min kompis, hon kunde inte sluta skratta! Jesus var där, inget annat. En ledare hade gått till förbönen och bad för sina ben. Hon hade haft olika långa ben hela sitt liv, men hon blev helad! AMEN! 

Jag kände att min kompis behövde föbön, så jag bad för henne. Underbart, härligt, TACK JESUS. Folk bad och väckelse i Sverige, i Norrland! Ungdomar tog emot Jesus!!!! TACKTACKTACK JEEESUS!!! 

Det bästa av allt, vet du vad det är? Det är att det är ungdomar som har en hunger till Jesus. Som vill lära känna honom ännu mer. Ungdomar som prisar honom! 

Jag tänkte flera gånger, "Wow, tänk att alla här känner samma känsla som jag!" Ja, wow, det är häftigt! Häftgt att se unga människor sträcka sig mot Gud. Att all denna motgång som vi får i vardagen försvinner och vi bara kan ladda på med mer vittnesbörder, mer styrka att klara vardagen! 

 

 

Fick även vittna för alla det sista mötet! Var väldigt nervös, men när jag väl stod där på scenen så släppte allt. Jesus ledde mig. Det var många som böev berörda! 

På konfaredovisningen så hade vi ett drama som kallas för Lifehouse-dramat. Det finns massor av klipp på youtube om du söker på Lifehouse Everything skit. 

Men det är ett otroligt drama och jag blir rörd av det varje gång jag kollar på det. Den här gången fick jag turen att vara huvudpersonen. Det var jag som hade förslagit att göra detta drama. Och jag vet inte riktigt om jag ville vara huvudpersonen då. Men sedan hade jag en känsla att jag ville vara huvudpersonen. Men då tänkte jag att om jag ska vara huvudpersonen så får Gud fixa det. Så jag sa inget till ledarna. När vi fick veta rollerna så var jag huvudpersonen, och jag hade inte sagt något om att jag ville vara huvudpersonen. Men det betydde väldigt mycket för mig. När vi hade spelat upp dramat så var det många som hade blivit berörd och sa att det var starkt. Det var roligt att höra. JAg tror att Jesus var där, helt klart. 

Men det jag vill komma fram till är att denna fantastiska låt som vi gjorde dramat till har en sjukt underbar text. Denna låt är skriven av Lifehouse och heter Everything. Den låten är med på Smallville. Det har en underbar text om Jesus. Den måste vara skriven om Jesus.

  

 

Och här är dramat:

 

Ni borde ta drygt 6 minuter för att se dramat. Det är väldigt starkt. Men starkare när man ser det live. 

Det handlar om en flicka som är med Jesus i början. Men efter ett tag så kommer det saker emellan henne och Jesus och de tappar kontakten. Det blir hemskare och hemskare, och ja. Ni får kolla själv.

Men en sak ska ni veta, man kan ALLTID komma tillbaka till Jesus!! 

Det har blivit ganska lite bloggning på lovet för jag har gjort så himla mycket:D Hoppas att ni har haft en super jul och kommer att ha en super nyårsafton och en bra start på det nya året! Själv ska jag kanske fara till Lule och fira nyår, om nu min pappa blir frisk...:// 

Ikväll så ska jag kanske till Livskraft. Ska kanske fara på kvällsmötet. Livskraft är ett ungdomsläger, men jag är för liten för att gå på det:(  Men nästa år såå!!! Då blir det att fara på läger ska jag säga! Men ska kanske dit på kvällsmötet som startar 19.00. Men jag är så himla sugen på att lovsjunga!!! Jag hoppas att det är bra lovsång, hahah! Men det kommer det säkert vara. Jag vill få ett möte med Gud, be och bara lovsjunga honom! 

Det blev inte ett så långt inlägg, men men... Hoppas ni får det super! 

Jesus är med er, be och lovsjunga honom!<3

Jaaaaaa imorn kommer pappa hem från Nepal:) Wihoo:D

JAg har inte lagt ut nå bilder från Båten. SHiiit.... Jag tog inte bilder själv, för det första orkade jag inte bära på kameran och för den andra så var det en dålig kamera... Men här lägger jag ut lite bilder som kommer från Ny Generations Facebook:) För mer bilder får du nog kolla själv;)

Jag har varit superduperdålig att uppdatera...:/ Sommarlovet tar mycket tid, haha:)

Snart börjar iaf skolan. Vilket jag inte taggar så himla mycket. Det ska ju såklart bli kul att träffa alla och JLY-gruppen ska vi ju förstås jobba på! Vilket jag TAGGAR! haha:) Sedan taggar jag BÅTEN:D 

.

Hade tänkt att berätta lite om Kingdom camp:)

Kingdom camp är ett familjläger som är hur kul som helst! Det är ett LÄGER. Oas, och new wine är ju KONFERENSER. och på Kingdom Camp är gemenskapen det viktigaste. Förutom Jesus;) Sedan är lovsången riktigt bra! Den är inte riktigt lika rockig som Delirious, utan det är som en annan genre:) Men ändå super! Har ni märkt någon gång att ni har lyssnat på en lovsång så mycket så att ni har tröttnat på den, och sedan så sjunger man den när man tillber Gud. Då är den inte lika "tröttsam" utan då är det helt underbart. Det kan vara en ganska dålig sång, men ändå är det underbart! 

Undervisningen var också bra, antar jag... Var inte riktigt med på hela och så... Var och tog hand om hunden;) 

Men det bästa var kvällarna! Då var det FEST! Först riktigt bra lovsång i en timme. Sedan predikan i 45 minuter. Sedan bön, och den kunde hålla på ganska länge. Men det var helt underbart. och det som var bra var att vi var inte så många s¨å man kunde bara gå fram till scenen och säga något. tex "Jag har ont i benet, kan ni be för mig?" eller något sådant. Det var väldigt frivilligt. Om man ville vara med på bönen så gick man fram och var tillbedjare (en som ber för en) eller en som vill ha förbön. Nästan alla steg fram. Man bad för folk och man fick själv förbön. UNDERBART! Alltså att vara i tillbedjan är det bästa som finns!

Om man ville så kunde man bara säga till en lovsångsledare och säga att man ville vara med och spela. Då kunde de fixa det! Så nästa år tar jag med mig saxen!:D haha:) Vi var ca 110 st, alltså inte så många. Men i alla åldrar. stora till små. Undervisningen översattes i tre olika språk, engelska, svenska och spanska. Ett läger för alla!

Men rekomenderar det verkligen! Vore kul om man skulle se någon av er nästa år! 

Så nu fick ni lite smak av vad jag har varit med om! Jesus älskar er!!!!!<333