De senaste veckorna har varit intensiva, kraftfulla, kärleksfulla, glädje, jobbiga. Men mest av allt såååååå behövliga. 

Första veckan vad det UngdomsOas här i Umeå. Som sagt var vi tvungna att lägga om det helt. I stället för läger blev det en konferens. 

Gissa om det blev bra?! Kan ju säga att Gud var med! Tack Jesus! Det var inte supermånga deltagare som kom, men de som kom blev så berörda. Dessutom blev ledarna också otroligt berörda. Vi kände ända sedan start i planeringen att detta skulle bli en konferens för både ledare och deltagare. Helt sant! Gud har verkligen mött ledarna och ungdomarna. Själv var jag mycket uppe i all planering och hålla koll på allt så jag hann inte riktigt landa. Men det tror jag är helt normalt, så blir det när man är i en ledande roll. Även fast det inte alltid behöver va så. Men det var första gången för mig, och det var väldigt mycket att tänka på. Men Gud var trofast och höll i allt! Tack Gud! 

 

Efter U-oas i norr var jag hemma drygt två dagar, sedan drog jag till Göteborg för att vara med i Pannkakskyrkans 10-årsjubileum. Det var en konferens som hetter Crazy Love, och det var såså bra! Undervisningen var bra, men framför allt var outreachen GRYM! Vi delade ut 100-tals biblar (bokstavligen. Säkert över 700 biblar.) Vi fick be för människor, vi fick se göra så vackra saker i människors liv. Wow! 

 

Direkt efter det drog jag till Danmark med familjen. Vi fick bara va. Jag har insett på senaste tiden att det är så viktigt med familjen. Det är där vi får va den vi är. Det är där vi kan andas. Det är där vi kan vara få va. 

 

Efter Danmark drog jag direkt till Jönköping för att vara med på Ungdomsoas, fast vara deltagare. Oj, vad Gud mötte mig!! Jag fick bara vara och ta emot. Ladda batterierna, få ny kraft och en ny inspiration. Det var så häftigt! Fick även vara med i en så bra smågrupp med ett fokus och en hunger efter Jesus. Vi bad för varandra, profeterade över varandra, diskuterade bibelställen. Så bra! Det är så najjs att vara med i en gemenskap där folk är i ens egen ålder. U-oas i norr var de flesta i 25-30-årsåldern. Även fast det går superbra att umgås med de så finns det ett glapp. Det är en helt annan generation. Att få vara med folk i ens ålder är så kraftfullt!! 

Men tillbaka till U-oas. Man märkte så tydligt att det fanns en stadigt böneteam, för Gudsnärvaron var så stark under hela lägret! Det var faktiskt 24/7-bön, vilket var ett grymt initiativ, och det förändrade verkligen atmosfären under kvällsmötena, men också hela lägret! 

Men kvällsmötena var nog de mest underbaraste! Wow. Vi som var 18+ fick vara med som förbedjare om vi ville. Men jag valde faktiskt inte va det, för jag ville inte vara "låst". Jag ville lovsjunga, bara vara och ta emot, men också lyssna in Gud. Och om han ville att jag skulle be för någon som ville jag mer än gärna det! 

Så jag lovsjöng, vilade, va med Jesus. Fick be för folk, lyssna in Gud och dela profetiska tilltal. Det är så häftigt hur Gud kan använda en! 

Gud har även försonat relationer. Det är nästan det häftigaste under hela lägret. Han har svarat på böner. Han har varit så tydlig. Tack Jesus! 

 

Gud har alltså mött mig på ett så fantastiskt och vackert sätt. Nu kanske du tänkte "hur kan du ha fått möta han så mycket/så kraftfullt?" - jag har inte gjort något. Jag har varit öppen för vad Gud vill göra. Jag har haft inställningen att möta Gud - då får jag möta honom också. Självklart kände jag inte Guds närvaro hela tiden. Men jag är ärlig med Gud.

Bara för att du inte känner Guds närvaro är du inte "mindre andlig". Du är inte underprioriterad. Du är inte bortkastad eller bortglömd. Det är inget fel att någon känner Gud tydligt medan en annan inte alls känner hans närvaro. Vi är olika - därför möter Gud oss olika. Jag kan inte svara på varför jag mötte han så otroligt mycket medan en annan inte gjorde det. Men en sak vet jag - han vill möta ALLA. Jag är inte en speciell person med speciella förmågor. Jag är lika mycket dotter till Gud som du är. Jag är lika mycket människa som du. Jag syndar, jag gör fel (i massor). Men han vill möta just D I G!! Oavsett vad.