Ja, ursäkta för den spontana pausen som jag tog... 

Ska berätta lite vad jag har hållit på med den sista månaden, eller två månderna... 

Jag har gått och blivit kontaktperson för Pannkakskyrkan Umeå. Så himla roligt! Hela grejen är helt klart ett bönesvar! 

Jag har längtat otroligt mycket att evangelisera! Bara berätta om Jesus, dela den skatt jag bär på. Men det har varit svårt att ta sig ut, mycket motstånd. Dessutom har jag inte riktigt haft ett gäng att gå med, och det är faktiskt riktigt svårt att dra ut själv. 

Men plötsligt får jag ett meddelande på facebook "Jag har hört rykten att du skulle vilja vara med på Pannkakskyrkan, stämmer det? Vi är två stycken som skulle vilja köra på Umeå Open, är du på?" - tack Jesus! 

Så vi körde. Jag bjöd en kompis från Skellefteå som är lite erfaren när det gäller evangelisation. Så hon undervisade lite, vi lyssnade in Gud och sjöng lovsång. Sedan drog vi ut! 

Wow, vilka två fantastiska kvällar! Vi bad för människor, vittnade, berättade om Jesus, delade ut pannkakskor, stekte pannkakor. Så välsignat! 

Men efter den helgen blev det som inte så mycket mer. Men jag var sugen att köra fler gånger! Jag kontaktade Pannkakskyrkan och frågade vem som var kontaktperson för Umeå, och det visade sig att de sökte en ny! Alltså, Guds pussel! Man verkligen märker att han har förberett allt. Han placerar en längtan i mitt hjärta, och i flera år har jag haft denna längtan. Men det är nu på sistone som jag antagligen har varit "mogen". Och just då söker de en ny kontaktperson! Wow, Jesus!! 

Så i fredags körde vi igen på Brännbollsyran som är en stor festival här i Umeå. Väldigt många studenter, mycket fylla och mycket musik och brännboll. En otroligt bra tillfälle att sprida Jesu kärlek. Det är så viktigt att vi kristna är där ungdomarna är. Vi har en otroligt viktig uppgift att finnas där och lyssna på ungdomarna. För när man står där så är det väldigt många som öppnar sig. Ibland satt jag i 20-30 minuter och pratade med folk. 
Fick även be för en kvinna. Hon längtade otroligt mycket efter Jesus och en tro! Jag fick be att Jesus skulle möta henne, och wow. Fick två kramar av henne och hon sa "det betyder vädligt mycket!" Jag vittnade även vad Jesus har gjort i mitt liv. Det var bara så välsignat! Tack Jesus! 

Pratade också med ett par i flera minuter. De frågade otroligt mycket om min tro, vad jag tänkte. Men det var inget negativt. Utan de bara undrade. Frågade en massa saker. Fick även kramar av de. 

Fattar du hur viktigt det är att vi kristna berättar om vår skatt? Folk blir inte tvärt emot, de är så positiva! Det är otroligt najjs att bara prata med människor! 

Ska berätta lite om evangelisation i ett annant inlägg! 

 

Sedan i sommar ska jag vara konfaledare, och det ser jag framemot såååå mycket! Det är bara så najjs vad Jesus gör i mitt liv just nu! 

Jag älskar min församling, min familj. Jesus är bara sååå bäst! 

Men, det har varit tufft också ska jag säga. Nu går jag ut ettan på gymnasiet, och ärligt talat så har jag inte trivts till 100% i min klass, och det har varit otroligt jobbigt! Har även varit stressad och utmattad. 

Men Jesus driver mig. Han finns där hela tiden, och det märker jag verkligen. Jag vet inte om jag hade pallat detta år utan honom. Men om man vill följa Jesus till 100% då får man räkna med att det blir jobbigt. Han har inte lovat att vi ska ha ett himla fint liv utan motgång. Nej, han har lovat att han alltid ska finnas där. Alltid. Och att den som tror på honom skall få evigt liv. Det har han lovat. Så det är värt att följa honom. Man får så mycket tillbaka!