Hej fina läsare. Som ni märker är jag inte så duktig på att blogga nu för tiden. Det är helt enkelt mycket annat som händer. Vi försöker få igång Pannkakskyrkan här i Umeå, sedan är det en del med skolan och annat. Det är mycket jag står i, vilket jag tycker är superkul! Men tyvärr är inte bloggen i prio ett. Jag skriver när jag har tid och inspiration. 

 

En sak som Gud påminde mig här om dagen var vår relation. Som jag nämnde står jag i mycket. Jag leder mycket, och jag älskar det. Jag älskar att se människor blomma ut i sina gåvor. Jag älskar att se Jesus göra saker. Men bara för att jag gör alla dessa saker, får jag inte glömma min relation till Gud. Min personliga relation till honom. Att ta mig tid. Umgås med honom. Ibland kan det vara så svårt. Trots att det vi brinner för mest är att se Hans rike tränga igenom. 

 

Men det är det som gör oss speciella. Det är det som gör en ledare till en bra ledare. Det är det som gör något sunt. Att personen sitter hemma, kanske ensam på sitt rum, och söker Gud. Pratar med honom face to face. Om ledare inte gör detta kommer de falla, de kommer gå in i väggen, de kommer gå i egen kraft. När vi går i egen kraft så funkar det inte. Men när vi gör det i Gud, kan vi göra det omöjliga. När vi söker Gud ensam kommer det hända kraftfulla saker!

 

Jag kan bara titta tillbaka till förra terminen. Det var så mycket som hände, som jag drog och drev. När jag tänker tillbaka förstår jag inte hur jag inte gick in i väggen. För det var verkligen så mycket. Men jag var varken stressad eller orolig (eller jo, lite orolig var jag). Men skolan gick över förväntan, allt annat med. Det var verkligen Gud som bar mig, hela terminen. Han har gjort det förrut och kommer göra det igen. Men jag tror inte det var för att jag är en supermänniska, utan det är för att jag hade Gud. Han bar mig, han var med. Han gav min motivation och kraft. Han älskade mig när jag kände mig ensam. Han gick med mig varje steg, när det kändes som att jag var den enda på hela jorden. Han tröstade mig, han skrattade med mig. 

 

Och det kommer han fortsätta att göra. Men glöm aldrig bort din relation till Gud. Den är så mycket viktigare än vad du gör i din stad, din församling, på din skola. Din relation till Gud är A och O. Utan den kan du inte göra något. Glöm aldrig det. 

 

Att höra Guds röst är något som många kämpar med. Vad vill Gud i denna situation? Är detta Gud, eller är det bara mina egna tankar? Ni vet den eviga konflikten "Jesus om detta är du ..." eller "Är detta du, Gud?". Det är som att hjärna ibland slits itu av tankar och funderingar och frågor och ... ja allt. Ni kan säkert relatera till detta. 

 

Jag har växt otroligt mycket i det profetiska de sista åren. Jag får ganska ofta tilltal när jag ber för människor, och nu har det bivit naturligt i min bön att fråga Gud och lyssna in honom. Och det blir också naturligt att han talar. Han gör det rätt ofta. Men så enkelt har det inte alls varit hur länge som helst. 

 

Att höra Guds röst är som att lära sig ett nytt språk. Det är inte bara att gå från att inte höra honom till att höra hans röst så klart som vi hör varandras röster. Nej - det är ett språk. Och det är individuellt. Han talar på så olika sätt. Han kan tala på ett vis till en person, men på ett helt annat vis till en annan person. Till mig talar han ofta genom bilder (jag ser en bild framför mig helt enkelt. Kan också vara en scen som utspelar sig.) Jag får också ofta tankar och ord när jag ber för människor. Eller bibelord. Det kan vara så olika. 

 

Självklart lever jag fortfarande med tankarna "är detta från Gud eller inte?" Men för att ta reda på om det är från Gud är att våga ta steget. Våga gå på vatten. Våga ta ett steg i tro. Om det inte håller drar Jesus upp dig. Men när vi får vara barn och öva på att lyssna till Pappa Guds röst kommer vi att lära känna igen hans röst. Det bästa av allt är att det finns i vår natur att höra på hans röst. Jesus säger i Johannes 10:1-4 Jag säger er sanningen: Den som inte går in i fårfållan genom porten utan tar sig in från annat håll, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom porten är fårens herde. För honom öppnar portvakten, och fåren lyssnar till hans röst. Han kallar på sina får och nämner dem vid namn och för ut dem. När han har fört ut alla sina får går han före dem, och fåren följer honom eftersom de känner hans röst. Det finns alltså i vår natur att höra Guds röst. Vi är ju Guds avbild, varför skulle det då vara konstigt att höra hans röst? 

 

Mitt tips till dig är att testa, öva och be över det. Om du ber för någon, fråga om du får profetera över den personen. Om det känns för läskigt, testa att bara sitta i kyrkbänken (eller varför inte bara på ett café?) och fråga Gud vad han säger om några personer. Du behöver inte gå fram till personen, testa bara och fråga Gud. Men när vi praktiserar det så lär vi oss. Till slut kommer det blir mindre kämpigt. Tanken om det är från Gud eller inte kommer alltid finnas kvar. Det vi lär oss är att vi kan lita på Gud, och våga gå i tro trots att vi inte vet om det är Han eller inte. Och ja - det är läskigt till en början. Jag brukar tycka fortfarande att det är läskigt ibland, men jag har märkt att Gud håller. Oftast är det sant det är delar med en person. Oftast är det från Gud. Och om det inte är det så får man rycka upp sig och inte drunkna i nya rädslor, utan bara dyka in i Jesu kärlek och titta upp när hans kärlek har övervunnit allt. Han vill upprätta dig. Han älskar att du vill. Han älskar när du vill höra till hans röst. 

Och glöm inte heller att vi kommer aldrig bli fullkomliga under livet på jorden. Aldrig. Hela livet får man öva till att höra på herdens röst. 

Jag är sjukt peppad inför detta evenemang! Sjukt peppad! Gud har en plan för Sverige, Norden, Skandinvavien. Han har en plan. Han har inte gett upp. Trots att det känns som att han har gjort det ibland. Men vi vet att Gud aldrig, aldrig, ger upp. Han har tålamod med allt. Han ger aldrig upp. 

 

Jag hörde en gång en kvinna/man som hade träffat en man från Sydamerika. Denne man ville inte bo i Sverige, trots att vi har det mycket bättre här. De allra flesta har pengar, boende och mat. Det ser inte alls ut så i Sydamerika. Dock är vi fattiga på ett helt annat sätt här i Sverige. Andefattiga. Vi är fattiga på Gud, Guds ord och kärlek. Vi ser att kärleken försvinner, göms bakom ett hörn. Vi ser människor fly in i vårt land för att skapa en trygghet i en främmande värld. Vi ser Guds barn törsta efter något, som de inte vet är Jesus. De söker. Söker efter ljuset, friden. Vem är det? Vart kan jag hitta det? Var finns det? 

 

Jag tror att Awakening Europe kommer ge oss svenskar en ny start i vår tro. Awakening Europe kommer ge oss svenska kristna pepp och inspiration att sprida Guds rike här i Sverige. Det är inte Awakening Europes uppgift. Det är vi kristina i Sverige. Det är vi som har uppgiften, med GUDS HJÄLP, att nå människor i vårt land. Det spelar ingen roll från vilket kristet sammanhang man kommer ifrån. Pingst, EFK, Svenska kyrkan, spelar det roll? Nej, det viktigaste är att du tror på Jesus. Tror på evangeliet. Gud vill använda dig. Han vill nå sina barn i Sverige, de barn som ännu inte har fått ett personligt möte med Jesus. Vägen, sanningen och livet. Han som är början och slutet. Han som alltid har funnits. Han som älskar oss villkorlslöst. Han som har gett sitt liv för oss. Både för oss kristna, men också för de som ännu inte har mött honom. Wow. 

 

Så kom på detta evenemang. Det kommer bil grymt. Mycket undervinsning på evangelisation och det profetiska skulle jag tro. Grym lovsång, härlig undervisning, mycket människor. Det kommer bli otroligt najjs. Det kommer folk från hela Europa, till Sverige. Yeah! Todd White (Han är med i The Holy Gohst och andra filmer), Heidi Baker m.fl. kommer. Jeremy Riddle från Bethel Music är en av lovsångsledarna. Det kommer bli minst sagt grymt. Dessutom kostar det endast 120 kr (!!!) och kommer vara på Friends Arena, hur najjs??!! Hoppas vi ses där i oktober!! 

Många kristna väntar på väckelsen. Gud, när kommer den? Var är du? Varför händer inget med det svenska folket?

 

Bra frågor, jag undrar ibland också. Men det slog mig, vi kommer inte komma oss närmre väckelse än den väckelsen det är IDAG. Det är väckelse IDAG. Visst, imorgon kanske det blir fler som blir kristna, men det är väckelse nu. Idag, folk blir kristna. Gud berör. Vi tror på en levande Gud, han är verksam. Amen! 

 

Men visst, vi vill se en våg med Jesu eld i Sverige. Det längtar många efter. Få se Jesus beröra människors hjärtan, få be för sjuka och de blir friska. Men jag tror att de svenska kristna måste resa sig upp innan det blir väckelse. Det skulle aldrig bli väckelse under aposlarnas tid om inte de predikade evangeliet. Människor hade aldrig blivit helade om de inte bad för dem. Folk hade alrig blivit berörda av Gud om de inte hade fått chansen. Alla människor kommer få en möjlighet att få en relation med Jesus. I vissa situationer löser det han själv, genom att kanske lägga ned en längtan eller drömmar hos personen. Men många gånger använder han oss, vi kristna, för att nå de som behöver hans kärlek som mest. 

 

Väckelsen - den är idag. Imorgon ser det kanske annorlunda ut. Men i stället för att längta, längta och längta efter väckelsen, då tusentals svenskar blir kristna, titta ut. Vad behövs? Be och fråga Gud. Vad vill han? Vad vill vi? Bön är nyckeln för väckelse, det är jag helt övertygad om. Men vi kan inte heller tro att det sker av sig själv. Vi måste göra oss tillängliga, så Jesus kan använda oss. Precis som apostlarna gjorde på deras tid. 

 

Det är mycket snack, men lite verkstad. Hörni, vi gör detta tillsammans! Och tillsammans med han som är universums skapare!! Han har koll, och ja, det kommer en väckelse i Sverige, en väckelse då Jesu eld faller över människor och vi kommer få se fler och fler helade. Men det kommer också krävas uppoffringar, något man får räkna med.

 

I veckan har jag varit i Venedig. En helt fantastik stad! Otroligt vacker och fin (förutom alla tusentals turister...), skulle verkligen rekommendera att åka dit! 

 

Något som slog mig var alla kyrkor. Vid varje torg fanns en kyrka, och alla kyrkor var G I G A N T I S K A . Självklart var de fina och så, men samtigit är det hela tiden något i mig som gnager. Jag tycker det är osmakligt med alla dessa gigantiska kyrkor, som har kostat på en hel del. Guld och fina utsmyckningar. Men tror ni verkligen att det skulle vara där Jesus hängde om han levde på jorden just nu? Ärligt talat, jag tror inte det. Han skulle vara bland folket, precis som han var på hans tid. Han var inte i templet hela tiden, han tyckte till och med att de skriftlärda hade fel, att de bara sökte sitt. Jesus kom inte till jorden för att vara med de rika, han kom för att hela de sjuka och brustna.

 

Detta har att säga oss mycket i denna tid. Kyrkan får inte bli ett museum, vilket det är på många platser. Kyrkan är VI, det är de kristna. Kyrkan är Jesu kropp på jorden. Kyrkan är inte byggnader med fina utsmyckningar. Kyrkan är   D U  O C H  J A G . Tillsammans. 

 

I Venedig tillber man nästan mer evangelisten Markus. Han som har skrivit Markusevangeliet, detta tycker jag också är osmakligt. Hallå, det är ju Jesus vi ska tillbe!! Ingen annan! 

 

Självklart är det traditioner och historia allt detta. De allra flesta kyrkor i Venedig är Katolska, och det måste man respektera. De tror på sitt sätt och har sina traditioner. Man jag tycker ändå att det är bra att reflektera. Det gör också att man reflerkterar över sin egna tro. Tillber jag någon annan än Jesus i mitt liv? Är min kyrka ett museum, eller är det för de svaga? 

 

En annan sak som slog mig. Vilken plats att evangelisera på!! Det är människor från hela världen överallt. Tänk vad häftigt! Kanske drar dit någon gång på evangelisationsresa, haha! 

 

Woah. Vilken helg. Wow. 

Jag är så berörd. Gud har förvandlat mig, jag är som en ny person, fast ändå samma. Helt otroligt. En otrolig Gudsnärvaor. Så påtaglig. Varje dag. Känner fortfarande att jag är fylld av DHA. Så oändligt tacksam. 

 

Teamet från Norge, det var verkligen en välsignelse att ha de här. Vilka bönemänniskor, men framför allt, vilka hungriga människor, som hungrar ännu mer efter Jesus. Deras törst var så tydlig. De drevs av sin hunger efter ännu mer av Jesus, och deras kärlek till Jesus som de bara ville sprida vidare. 

Ibland kan det kännas som att människor som har en tydlig kallelse inom det profetiska är "så mycket bättre", även fast det inte är så. Men detta team gjorde allt i kärlek, och det kändes verkligen inte som att de var "bättre". 

 

De undervisade otroligt mycket om evangelisation. I lördags hade predikanten ett viktigt och utmanande budskap. Vi kristna i Umeå måste resa oss upp, våga sprida Jesu kärlek. Våga predika Jesus offentligt. Varför skulle vi inte kunna göra det när alla andra gör det? 

Oerhört starkt budskap, och det tror jag att alla som var där kände. 

 

Varje möte hade de kunskapens ord, eller en profetisk hälsning. Oftast stämde det de sa, och man blev berörd. Kanske någon gång det inte träffade till hundra procent. Men hallå, det gör ju inget. Vi är alla barn i samma familj, ibland blir det fel. 

Men jag gillar verkligen det där. Att man delar kunskapens ord och profetiska hälsningar inom gudstjänsten. Oftast blir folk otroligt berörda, och det öppnar verkligen upp för DHA. Vi fick se folk helade och berörda av Gud.

 

Det som jag mest tar med mig från helgen är Gudsnärvaron. Den var otroligt påtaglig, och jag känner mig fortfarande fylld av DHA och otroligt uppmuntrad. Kommer leva på denna helg i månader! Gud gjorde så mycket mer än vad jag hade förväntat mig! 

Tack Jesus för allt du har gjort denna helg. Du är så otroligt bra!!

 

I helgen blir det riktigt spännande här i Umeå. Det kommer att vara en möteshelg med mycket fokus på evangelisation. Jag är medverkande eftersom vi kommer ha Pannkakskyrka på lördag! Blir fett! Möteshelgen leds av ett team från Veien Bibelskole från Norge. Det är en bibelskola som har just mycket fokus på evangelisation, Andens gåvor, det profetsika och att leva i det övernaturliga. Jag träffade teamet igår plus andra medverkande för bön och lovsång. Wow. Vilka bönemänniskor vi har runt om oss! Det var otroligt starkt att be för Umeå och de människor vi kommer att träffa på gatan. Bara att stå och lovsjunga med människor som hungrar efter Jesus lika mycket som en själv är så uppmuntrande och starkt! Vi har en levande Gud, ingen tvekan! Gud talade till mig, på många olika sätt. Men främst att det blir så otroligt kraftfullt när vi kristna går ihop för att be och lovsjunga. Wow. Jag kommer leva på den kvällen i flera veckor! Tack Jesus! 

 

Jag vill verkligen uppmuntra dig att ha en kristen gemenskap, det är så otroligt viktigt! Blessings!

 

Nu, nu har denna blogg fyllt ännu ett år. Jag startade bloggen januari 2012, sjukt. Tänk vad tiden har gått. Jag har börjat på gymnasiet, jag är en helt annan person än vad jag var 2012, vilket är positivt. Jag har vuxit enormt mycket i min tro på Jesus, i mig själv och träffat många fina människor på vägen. Det är spännande och se vad som kommer att hände i framtiden. Varför jag startade bloggen var för att jag ville sprida Jesus, ända till ungdomsvärlden och internet. Jag fortsätter på det spåret:) Ibland har man lite blogg-torka och vet inte riktigt vad man ska skriva om. Ibland hamnar livet i vägen. Men så får det vara. Bloggen är inte prio ett i mitt liv, det skulle bara vara konstigt om den skulle vara det. Men jag vill helt klart fortsätta, och det kommer jag göra också. 

 

Något som jag gör lite då och då är att jag tittar tillbaka vad jag har skrivit. Även om det inte är jättemånga som läser bloggen så känns det som att jag ska fortsätta. Jag tycker om att skriva och uttrycka mig, detta är perfekt för det! Och för ni som läser, jag hoppas ni får något av det, att Gud talar! (vilket jag tror;)) 

 

Tack Jesus. Tack Jesus för att du är så grymt najjs, att du älskar oss så otroligt mycket och vill använda oss på olika sätt för att sprida Ditt rike. Tack för att du även kan tala genom texter på internet. 

 

Bless!

Något jag älskar är när kyrkor samarbetar. Jag tycker det är så otroligt viktigt. Jag har varit på en del ekumeniska (ekumenik = samarbete mellan kyrkor, enhet) läger och konferenser, och det blir så otroligt kraftfullt. Atmosfären liksom. Jag känner faktiskt Jesu närvaro närmare, jag blir mer berörd. Jag vet inte ritkigt varför, men det är något speciellt. 

 

Tyvärr är det många kyrkor som inte vill samarbeta. Som bara ser hinder med att jobba tillsammans, jobba som Kristi kropp på jorden. Jag har snackat med en ungdomsledare, och hon såg liksom bara hinder. Vi undervisar inte lika, vi har inte samma teologi. Vi har olika uttryck. Men något de glömmer är att vi kan se vår gemensamma nämnare, vilket är Jesus. Varför ska något annat hindra oss från att vara Kristi kropp på jorden, eftersom de flesta kristna vill se väckelse i Sverige, de flesta vill att folk ska bli frälsta och få del av Jesu kärlek. Det är väl ändå det kyrkan i Sverige vill förmedla? (Inte alla tyvärr, men många) Jesu kärlek är det viktigaste. Evangeliet om hans död och uppståndelse är det viktigaste. Varför ska vi låta lite teologiska grejer stå i vägen? 

 

Jag är så ledsen över det som händer i min stad. Kristna ledare vill inte jobba tillsammans. Folk vill inte samarbeta, för de ser bara hinder. Jag är bara en ung tjej, och folk har förtroende för kristna ledare, pastorer och andra. Men de vill inte, de bortförklarar sig. Jag kanske har missuppfattat de, men då kanske de kan vara lite tydligare att de faktsikt vill ha ekumenik. För det verkar verkligen inte som så. Ekumeniken bara faller. För varje år tar man bort en ekumeniskt grej. Det fanns ekumeniska ungdomsmöten i min stad varje termin, nu är det bara en brännbollsturnering en gång om året. Jesusmanifestationen har lagts ned. Man börjar ha ungdomsmöten en gång i månaden, men det är inte bara en försmling som har det. Minst tre. Tänk om man kunde ha de tillsammans. Wow. Fatta hur många ungdomar man kunde samla?! Hur många som skulle kunna börja känna Jesus?! Hur mycket tro som skulle växa?!
Men folk ser bara hinder. 

 

Tänk om vi kan se en annan grej i stället, som täcker över allt annat. Tänk om vi kan börja se möjligheter. Att utmana ungdomar att träffa folk utanför deras lilla kompiskrets. Man behöver faktiskt inte behöva bli bästis med alla. Eller utmana ungdomar att se olika uttryck, höra olika teologer, olika predikanter. Det kommer inte skrämma folk. Tvärtom, det kommer berika deras tro. De kommer växa i tro, eftersom de kommer att märka att det faktiskt finns fler som tror på samma Gud. Som delar samma tro. Men har ett helt annant uttryck. 

 

Det står flera gånger i Bibeln om ekumenik. Eller egentligen så finns inte riktigt ordet "ekumenik" i Bibeln. För där är det självklart. Vi ska vara Jesu kropp på jorden. Det är det vi är kallade till. Visserligen fanns det församlingar, som Paulus skriver om i hans brev, som var splittrade pga olika "teologier". Men det ska inte hindra oss. 

 

Johannes 17:18-23

 

Jesus påpekar att vi ska vara ett flera gånger. Det är alltså inte bara Paulus som skriver om det. Jesus säger det. Och vi ska väl ta vara på det? Något som är intressant är att folk kommer att se att vi är älskade av Fadern på samma sätt som han älskade Jesus. Folk kommer att se att vi är Jesu lärjungar. 

 

Något som är sååå viktigt är att det är inte vi som ska få det att funka. Det är Jesus som vi har som gemensam nämnare. Det kommer inte att gå att tänka på samma sätt för Gud har skapat oss olika. Och vi gillar olika, kommer alltid vara så. Det kommer alltid finnas olika samfund, och jag tycker inte det är fel. Men låt inte det bli ett hinder. Låt det bli något fantastiskt, något som kan ge möjligheter. 

 

Amen på det. 

Hur ska vi egentligen möta det mörker vi lever i? Idag är det rädslor och mörker som driver oss. Rädslor för krig, men också för att inte vara accepterad. Rädslan för att möta blickar. Rädslan för att vara oälskad. Det är så otroligt sorgligt att vårt samhälle är byggt på dessa rädslor, för vi är inte skapade att ha dessa rädslor. Vi är skapade att leva i en kärleksfull relation med våra medmänniskor och sig själv. 

 

Vi är inte längre slavar under synden och rädslor, utan vi är Guds barn. Det är otroligt viktigt att komma ihåg. Jag har länge kännt att jag behöver inte bry mig om vad andra tycker. För det enda som jag bryr mig om är Jesus, och jag vet att Jesus älskar mig precis som den jag är. Spelar ingen roll om jag är skitig i håret eller har en ful tröja. Spelar ingen roll och jag är festklädd. Han älskar mig precis som den jag är. Detta har gjort att jag kan älska mig själv och acceptera detta. För Gud har skapat mig till precis den jag är, då behöver jag inte gå runt och skämmas. 

 

Det är detta folk runt om behöver höra. Kärlek. Att de är älskade. Precis som de är. När jag som älskar Jesus börjar älska andra kommer det hända otroligt mäktiga saker. Plötsligt visar jag på Jesus. För vad gjorde egentligen Jesus här på jorden? Han kom inte för att döma världen, han kom för att älska människor. Han åt med syndare, han gjorde sjuka till friska, han gav av sin oändliga kärlek. Mest av allt dog han på korset i stället för att vi ska dö. Hur stor är inte den kärleken?! 

 

När vi snackar med människor behöver inte inte diskutera abort eller homosexualitet. Nej, vi ska älska. Älska människor. Det är ju faktiskt inte vi människor som ska förändra andra, det är Jesus. Det vi ska göra, det är att älska våra medmänniskor, resten fixar Jesus. 

 

Så vad är det bästa vapnet mot mörkret här i världen? Kärlek. Kärlek. 

Något som jag tror är otroligt viktigt är att ha en kristen gemenskap. Kanske det är kyrkan, en bönegrupp eller en kristen skolgrupp. Om man ska våga stå upp för sin tro och våga sprida Jesu kärlek tror jag att det är livsviktigt att ha en gemenskap. Att inte vara ensam. Jag tror till och med att om man ska ha en sund tro och överleva denna värld i sin tro, så måste man ha en gemenskap. Vi är inte gjorda att bära på vår tro själv. Gud har skapat oss till sin avbild. Och Gud är tre personer. Fadern, Sonen och Den Helige Anden. När Gud handlar handlar han inte bara som "Gud". Utan han är alla tre personer samtidigt. Gud skulle inte kunna skapa jorden utan dessa tre. Den helige anden har en del egenskaper, som inte sonen kunde ha. Den Helige Anden är Gud på jorden, fast inte fysiskt. Alla tre personer är en person liksom. Svårt I know.

 

The point är att de kan inte göra något om de inte är tre. Gud är i gemenskap hela tiden. Eftersom vi är hans avbild, så är vi skapade för att vara i gemenskap. I gemenskap med Herren, men också med andra kristna. Varför? Jo, för man behöver bolla tankar, be för varandra och dela vardag. 

 

I mitt liv har förbönen haft en otroligt viktig roll i mitt liv. Att få förbön för olika saker. Denna förbön får jag ibland på gudstjänster, men för det mesta får jag den på små bönegrupper som vi har i församlingen. Varannan tisdag är det hemgrupp hos mig som mina föräldrar leder. Det fokuseras mycket på förbönen, och det är så skönt. Ibland kan jag längta, för att få den där bönen. Att andra lägger händerna på mig och ber. En frid kommer plötsligt, som man sällan känner. 

 

Dessutom tror jag att det är otroligt viktigt att ha en kristen gemenskap i denna tid. Det är många som har fördomar om kristna, många kristna i andra delar i världen blir förföljda av sin tro, en del blir avrättade till och med. Men många av de har en kristen gemenskap och delar tro. Lovsjunger och ber tillsammans, pratar om Bibeln och får undervisning. Jag tror detta är jätteviktigt för att överleva i sin tro. Förr eller senare kommer folk att ifrågasätta dig och din tro. För i många ögon så är det "fel" att vara kristen. Men om du har blivit stärkt i en kristen gemenskap, så kommer det är gå bra. Även om du inte har några svar. 

 

Hos den kristna gemenskapen laddar jag batterierna, får styrka och inspiration så jag kan fortsätta att sprida Jesu kärlek i min vardag! Att lovsjunga med andra, bara det gör att man växer i tro. 

Jag tipsar dig verkligen att söka upp en kristen gemenskap! Jag tror att du kommer lära dig otroligt mycket. Men mest av allt kommer din tro och förtröstan på Jesus att växa!

Några superbra filmer kommer att streamas fyra dagari rad. Dessa filmer är så inspirerande för att sprida Jesu kärlek!

Dessa filmer kommer att visas:

• Finger of God
• Furious Love
• Father of lights 
• Holy Ghost

Har dock inte sett alla, men tror att alla är super! Har sett Holy Ghost och wow! Så bra!! Producenten kände att han skulle bli ledd av Den Helige Anden för att göra en film, så hela filmen är på tilltal från Gud, häftigt! Så sätt dig i lugn och ro och titta på dessa filmer/dockumentärer. De är sevärda HELT KLART! 

Kolla in länken för mer info! http://store.wpfilm.com/holyshareathon  

Blessings!

Något som jag tycker är väldigt roligt att prata om är det profetiska. Vad är det profetiska? Vad handlar det om? 

 

Jag skulle kunna säga att det profetiska handlar om att vara ett språkrör för Gud. Man lyssnar in Gud, vad säger han, sedan kan man dela något med en annan person som uppmuntrar. Gud kan tala på många olika sätt, genom bilder (man får en bild i huvudet typ), det kan vara en tanke, ord, ett bibelord eller något helt annat. En gång fick min kompis en groda till mig. Helt random och jag visste först inte vad det betydde. Men efter en dag, när jag hade varit på ett seminarium, fattade jag vad grodan handlade om. Så Gud talar på många olika sätt. Ibland kan det vara så konstigt, men kan betyda otroligt mycket när man delar det med en person. 

 

Det som alla tilltal har gemensamt är att det är av KÄRLEK. Det profetiska handlar om att bygga upp och uppmuntra. Den som profeterar talar till människor och ger dem uppbyggelse, uppmuntran och tröst. - 1 Kor 14:3. Det är alltså det det profetiska handlar om. Att vi lyssnar in Gud, får ett tilltal (ibland kanske man inte ens vet att det är ett tilltal från Gud.) och sedan delar vi det och tilltalet bygger upp. Det handlar om att lyssna och agera! 

 

I 1 Kor 14:1 står det Sträva ivrigt efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva. I 1 Kor 13 står det om Kärlekens väg. Det står alltså att vi ska sträva ivrigt efter kärleken, den är alltså viktigast. Om vi inte har kärlek, vad vore vi då? Men, vi ska också sträva ivrigt efter den profetiska gåvan. Om du ska önska dig en gåva från Gud, önska då den profetiska gåvan! 

 

Men vilka är det då som profeterar? Jag tror vi har byggt upp någon tanke att det är endast predikanter som ber ett visst antal böner varje dag och går på gudstjänster varje söndag. Nej, nej och nej. Fel, fel och fel. 1 Kor 14:31 Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och alla blir tröstade. Wow. Alla kan profetera. Det spelar ingen roll om du är kvinna eller man, ung eller gammal. Du är Guds barn och som Guds barn så kan man profetera! Så klart krävs det övning. En övning att kunna höra Guds röst. Jag har börjat komma till att jag känner igen Guds röst. Men ibland kan det vara svårt och krävande. Mycket svårt till och med. Men man får lita på att han har koll. Om det är något superviktigt så kommer han vara tydlig! 

 

När man får ett profetiskt tilltal så tror jag att det är viktigt att man vågar dela det. Många får tilltal, men kommer inte över tröskeln att våga dela det. Men varför inte våga? Ju mer man vågar, desto mer får man se av Guds gohet och kärlek! Får då får man bekrätftelse att det är han och inte jag. Coolt va? Många gånger har jag tyckt det har varit svårt att det steget. Många gånger, alldeles för många, har jag struntat i tilltalen. Men när jag har vågat, då har jag fått välsignelser och min tro har växt! 

 

Men när du ger någon ett tilltal är det viktigt att den personen prövar det. (1 kor 14:29) Vi är alla människor. Vi kan ha fel när vi ger tilltalen. Det är alltså viktigt att pröva tilltalen. Går det överens med Bibeln? Går det överens med mig? Vill jag detta? osv. Om det inte gör det, så struntar man i tilltalet. Men om man märker att detta var faktiskt ett tilltal är det smart att skriva ner det. Det brukar i alla fall jag göra och det är kul att titta tillbaka. Antingen för att se att det faktiskt har gått i uppfyllelse, eller bara för att ge hopp. 

 

Så, sträva efter det profetiska! En helt ny värld öppnar sig! Plötsligt kan man bli ledd av Den Helige Anden mitt i vardagen och prata in uppmuntran i folk som inte ännu känner Jesus. + många blir otroligt berörda! Om du vill läsa mer om det profetiska står det mycket i 1 Kor 14!:) 

 

Blessings!

Ja, ursäkta för den spontana pausen som jag tog... 

Ska berätta lite vad jag har hållit på med den sista månaden, eller två månderna... 

Jag har gått och blivit kontaktperson för Pannkakskyrkan Umeå. Så himla roligt! Hela grejen är helt klart ett bönesvar! 

Jag har längtat otroligt mycket att evangelisera! Bara berätta om Jesus, dela den skatt jag bär på. Men det har varit svårt att ta sig ut, mycket motstånd. Dessutom har jag inte riktigt haft ett gäng att gå med, och det är faktiskt riktigt svårt att dra ut själv. 

Men plötsligt får jag ett meddelande på facebook "Jag har hört rykten att du skulle vilja vara med på Pannkakskyrkan, stämmer det? Vi är två stycken som skulle vilja köra på Umeå Open, är du på?" - tack Jesus! 

Så vi körde. Jag bjöd en kompis från Skellefteå som är lite erfaren när det gäller evangelisation. Så hon undervisade lite, vi lyssnade in Gud och sjöng lovsång. Sedan drog vi ut! 

Wow, vilka två fantastiska kvällar! Vi bad för människor, vittnade, berättade om Jesus, delade ut pannkakskor, stekte pannkakor. Så välsignat! 

Men efter den helgen blev det som inte så mycket mer. Men jag var sugen att köra fler gånger! Jag kontaktade Pannkakskyrkan och frågade vem som var kontaktperson för Umeå, och det visade sig att de sökte en ny! Alltså, Guds pussel! Man verkligen märker att han har förberett allt. Han placerar en längtan i mitt hjärta, och i flera år har jag haft denna längtan. Men det är nu på sistone som jag antagligen har varit "mogen". Och just då söker de en ny kontaktperson! Wow, Jesus!! 

Så i fredags körde vi igen på Brännbollsyran som är en stor festival här i Umeå. Väldigt många studenter, mycket fylla och mycket musik och brännboll. En otroligt bra tillfälle att sprida Jesu kärlek. Det är så viktigt att vi kristna är där ungdomarna är. Vi har en otroligt viktig uppgift att finnas där och lyssna på ungdomarna. För när man står där så är det väldigt många som öppnar sig. Ibland satt jag i 20-30 minuter och pratade med folk. 
Fick även be för en kvinna. Hon längtade otroligt mycket efter Jesus och en tro! Jag fick be att Jesus skulle möta henne, och wow. Fick två kramar av henne och hon sa "det betyder vädligt mycket!" Jag vittnade även vad Jesus har gjort i mitt liv. Det var bara så välsignat! Tack Jesus! 

Pratade också med ett par i flera minuter. De frågade otroligt mycket om min tro, vad jag tänkte. Men det var inget negativt. Utan de bara undrade. Frågade en massa saker. Fick även kramar av de. 

Fattar du hur viktigt det är att vi kristna berättar om vår skatt? Folk blir inte tvärt emot, de är så positiva! Det är otroligt najjs att bara prata med människor! 

Ska berätta lite om evangelisation i ett annant inlägg! 

 

Sedan i sommar ska jag vara konfaledare, och det ser jag framemot såååå mycket! Det är bara så najjs vad Jesus gör i mitt liv just nu! 

Jag älskar min församling, min familj. Jesus är bara sååå bäst! 

Men, det har varit tufft också ska jag säga. Nu går jag ut ettan på gymnasiet, och ärligt talat så har jag inte trivts till 100% i min klass, och det har varit otroligt jobbigt! Har även varit stressad och utmattad. 

Men Jesus driver mig. Han finns där hela tiden, och det märker jag verkligen. Jag vet inte om jag hade pallat detta år utan honom. Men om man vill följa Jesus till 100% då får man räkna med att det blir jobbigt. Han har inte lovat att vi ska ha ett himla fint liv utan motgång. Nej, han har lovat att han alltid ska finnas där. Alltid. Och att den som tror på honom skall få evigt liv. Det har han lovat. Så det är värt att följa honom. Man får så mycket tillbaka! 

 

I Johannes 15:18-19 står det så här: 

Det låter ganska tufft. Det är tufft att följa Jesus, det är det. Jag har mött motstånd otroligt mycket, eftersom jag följer Jesus. I min förra skola fick jag otroligt mycket motstånd när jag startade en kristen skolgrupp. På min skola får vi kristna väldigt mycket motstånd också. Överallt i världen ser vi kristna som blir förföljda på grund av sin tro. Just nu i Syrien och Irak blir folk mördade på grund av sin tro. Vi kristna är inte av världen, vi kommer få motstånd. Vi är annorlunda för vi har blivit utvalda av Jesus. (Hur blir man utvald? Det kan du läsa om HÄR) Folk märker att det är något annorlund med oss, ju nämre vi kommer Jesus ju nämre kommer han oss, det kommer folk att se på olika sätt. Kanske vet de inte bokstavligen att det är Jesus, men det kommer märkar, Jesus skiner igenom! Lovar! Ibland kan det hända att folk ser negativ på en, men whatever! 

Det kan vara lite läskigt. Kommer alla att veta då att jag är kristen? Måste jag läsa bibeln och snacka med Jesus extra mycket då? Måste jag vara en sån där "duktig" kristen?

Inga krav, glöm inte det! Det som är så najjs är att ju mer du umgås med Jesus, ju mer du söker Guds rike kommer allt annat falla på plats. Du kommer få styrka och mod från Jesus att stå upp för honom. Han kommer ge dig glädje och hopp, det har han lovat. (Matt 6:33). 

Du kan vara lugn i honom. Jag har märkt i mitt liv att ju mer jag är med Jesus så får jag styrka och mod att berätta om honom, stå upp för mig själv, står upp för min tro. Det kanske inte alltid handlar om Jesus, det kan handla om matteläxan, relationer och andra saker. Det kommer falla på plats! Sök först Guds rike. 

Men hallå? Om världen hata mig, hur ska jag då göra? Du behöver inte vara rädd. "Detta har jag talat till er, för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har redan övervunnit världen." - Johannes 16:33. BAAAAAM! Vi behöver inte vara oroliga, Jesus har redan övervunnit! Vi har ju segern! Åh, så mycket glädje! Fattar ni?! Vi har segraren! Vi har sanningen, vägen och livet. Vattnet som gör att vi aldrig törstar, brödet som gör att vi aldrig hungrar. Det är en otrolig skatt. Wow! 

Glöm inte detta nästa gång du får motstånd! Du är älskad av en som redan har övervunnit världen! Tack Jesus!

 

Som jag skrev förrut så hade jag tänk att skriva lite om evangelisation.

Vad är evangelisation? Hur gör man? Ska jag göra det?

Evangelisation, jag har inte så jättemånga erfarenheter. Men whatever. Evangelisation handlar egentligen om att berätta om Jesus på olika sätt helt enkelt. Många, även jag, förknippar evangelisation med att gå ut på gatan, berätta om Jesus och dela ut biblar. Det kan vara ett sätt av flera tusen sätt. 

Kanske handlar det inte att berätta om Jesus bokstavligen. När du bjuder på en glass, då blir personen glad, eller hur? Jesus säger att vi ska älska våra medmänniskor. Evangelisation handlar om att älska sina medmänniskor. När du bjuder en snubbe på en korv så visar du kärlek. Du bär på en skatt, du bär på Jesus. Folks liv kommer att förändra på grund av dig - för du har Jesus i ditt hjärta! 

Jag är glad ofta, och det har mina kompisar märkt. -Jesus skiner igenom! Det är ju han som lever i mig! Han skiner igenom, och folk kommer att märka det! De kanske inte vet att det är Jesus, men de vet att det är något speciellt. 

Alla är evangelister. 

Jag är en dotter och älskar min far. Jag vill sprida hans kärlek till andra = EVANGELIST! Säg inte "Jag håller mig i kyrkan och gör det jag är bäst på. Sedan får de som har kallelsen till evangelist gå ut och be för folk." ---> DU ÄR KALLAD! Älskar du Jesus? Vill du att andra ska lära känna honom? 

Evangelisation är att låta Jesus kärlek skina igenom dig i vardagen! Genom att köpa en korv, säga hej, eller bara krama en person. Att alla personer runt om dig får se Jesu kärlek genom dina ord, handlingar, beteende, i skolan osv. Att sitta och prata med folk. 

Evangelisation måste inte alltid vada crazy och läskigt. Gör det naturligt! Du är Guds avbild, den heliga anden lever i dig! Du är inte skapt för att smälta in. Du är annorlunda, för du har Jesus! Du är en ny människa genom Jesus! 

Det bästa av allt är att man inte gör det själv! När du går ut och evangeliserar gör du det med Jesu kraft till 100%! Lita på hans power! För jag lovar dig, han har kraften! 

Var mänsklig och kärlekfull. Det är okej att inte veta vad man ska säga.

 

Evangelisation är inte svårt. Det handlar om att låta Jesus kärlek skina igenom. Inget annat. Låt dig inte skrämmas! Jesus är med dig! Folk kommer att se att du har Jesus! 

Vad är vårt uppdrag här på Jorden? Egentligen skulle det bästa vara att skjuta den som nyfrälst, för då hinner de inte synda och man kommer till Gud. Wohoo, tummen upp!! Eller inte... 

Nämen, skämt o sido, vad är vårt uppdrag? Man har hört talas om att inom judenom är deras uppdrag att visa på Gud. 

I Matt 28:19 står det: "Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn."

Förra fredag var jag på ett underbart ungdomsmöte- igen!! Denna gång vad det på UBC- Umeå Bibelcenter. Först var det ett möte med barn, ungdomar, vuxna och gamla. Men atmosfären var densamma! Underbar lovsång, och till och med de gamla dansade! Sedan var det predikan av Hans Weichbrodt, igen! Han är ju så bra!

Sedan var det ett break, efter 30-40 min så var det ett ungdomsmöte. Då var det bara ungdomar och Jesus:D Men den här gången var det ingen talare, utan det var bara lovsång och bön, och det är bra så himla underbart! Man kan bara släppa allt och konstatera att Jesus är bara bääääst! hihi:) 

Men det häftigaste var inte detta, utan att en i min klass, som är en riktig bråkstake, kom på mötet! Jag hade inte bjudit med honom, utan det hade varit någon annan. Men han stannade hela ungdomsmötet! Pappa fick be för hans kompis, och då frågade han om pappa kunde be för honom också, fast på skoj. Men pappa sa ja, jag kommer tillbaka! (Pappa skulle göra något). Efter ett tag gick pappa fram till honom och frågade honom igen, men då ville han inte. Jag tror att han kände att det var något speciellt med atmosfären, jag tror han kände av Den heliga anden! Jag bara TACKAR JESUS! 

 

En till sak, när vi kyrkor jobbar ihop oss då kommer det hända saker! Det har varit en bönevecka med Umeås kyrkor, och det har hänt saker! Men nu går alla tillbaka till sina kyrkor. Tänk om man kunde hjälpas åt varje dag, hela året? Hela tiden liksom? Skulle det inte vara såhääääääääääääääär mycket bättre?! 

Hej! 

Ledsen för väääldigt dålig uppdatering! Jag har haft väldigt mycket i skolan och det är nu det gäller. 

Jag vill bara uppmuntra dig att vara kristen! Våga stå för din tro! Jesus är alltid med dig. Jag tror att när du vågar ta steget utåt, när du vågar snacka om Jesus i vardagen kommer saker att hända! 

Jesus är ingen diktator. Han säger inte "Gör så, så och så". Du har en egen vilja. Gud ger oss chanser att göra saker, men det är vårt val att ta de chanserna eller inte. Det kommer fler, men om du inte vågar lita på Gud så kanske du efter ett tag slutar att lyssna på Jesus. 

Så, våga stå för din tro! Våga lita på Jesus och snacka med han! Du kommer inte ångra dig!:D